jessicas

vilken stjärnsmäll! 10 min in i träningen fick Tara för sig att livet var bättre än någonsin och brallade iväg i 8 bauta-bockar i rad. Jag, som ALDRIG trillar av bara för att en häst bockar, tappade balansen helt och landade platt på rygg i backen. Luften gick bokstavligt talat ur mig och jag låg och flämtade efter luft som en fisk på torra land. Tillslut återvände syret och jag hoppade upp lika snabbt igen och genomförde träningen med ett något stukat självförtroende. Ingenting gick som det skulle och det kändes som om gamla Jessica var tillbaka. Fy faan, SKÄRPNING! På söndag är det tävlingsdags och det SKA gå. Det finns inget annat än över och runt.